Ja, sammanfattningsvis kan man ju säga att det mesta gått enligt planen (den som såklart gjordes redan i september och som nu bockats av enligt checklistan...)! NOT!!!

Alla julklapparna hann köpas både fysiskt och digitalt även denna gång.

Granen pyntas, skinkan griljeras och hunden motioneras.

Nu sitter man här på sena julaftonskvällen och tycker livet känns ganska behagligt. Mannen blev ju trots allt ledig på julafton trots att det länge såg mörkt ut, och visst är det ändå trevligare att besöka släkten, särskilt hans, 

med hela familjen komplett ;0)

De flesta tekniska prylarna som legat i paketen verkar funka,

tror jag...Kompetensen i allt detta är ju i viss mån något begränsad eller åtminstone intresset.

Fick höra av min chef häromdagen att när det gällde att ha senaste tekniken var jag som en kille....???! Kanske tjatet om min nya telefon, HTC Desiree HD gått honom på nerverna? Att jag skulle vara som en kille när det gäller önskan om att hantera senaste nytt inom IT och telefoni lär ju bestå. Chefen och jag hade tydligen båda beställt samma telefon, HD:n (inte Harley Davidson alltså utan HTC telefonen Desiree HD). Han ville dock ha sin förkonfigurerad via jobbet med innebörden att leveransen sker först efter jul. Jag valde att ta min direkt och har nu konfigurerat min så att mail o dylikt funkar alldeles utmärkt. Han är man. Jag är kvinna. Vad säger det om påståendet om att jag är som en kille då det gäller teknik? Översättning önskvärt!

Mer teknik lär det bli imorgon. Familjen har blivit HTC medlemmar. Samtliga nu innehavare av en HTC mobil, vilket borgar för att man bör lära sig menyerna.

Då det är jag som är tekniknörden i gänget enligt flera röster som gjort sig hörda, är det imorgon upp till bevis. Idag har jag mest tapetserat dem...klätt dem i skyddskläder. Ungefär lika spännande som att tapetsera ett rum och hoppas att tapeterna sitter kvar morgonen efter och att alla bubblor försvunnit. Imorgon får vi se om displayskydden på mobiler följer samma recept!

Go´natt alla innebandyvänner, släkt och andra som jag känner! Njut av julefriden nu och ät o må gott, på återhörande!!!

Ja, visst skulle jag blogga kontinuerligt, inte varje dag, men åtminstone varje vecka....

OK, åtminstone varje månad.

Hm, blir tydligen inte alltid som man tänkt sig. En ouppackad resväska sedan 23 nov och innan dess ompackad sedan 12-14 nov kan vara en anledning.

Ett tränaruppdrag för ett grymt gäng innebandytjejer ett annat, ett chefsuppdrag ett ytterligare, ett familjeuppdrag ett till och en ostrukturerad personlighet det avgörande!!!

Som sagt det blir inte alltid som man tänkt sig, men nu är jag här!

Vad ligger då i pipeline sedan sist? Nytt chefsuppdrag, from mars är jag formell HR chef hos oss, känns spännande, läskigt och utmanande.

Lite HLR (hjärt o lungräddning) för vår organisation, men på sikt tror jag att organisationen återigen kommer att blomstra. Med tre supertaggade chefer med spetskompetens kan inget gå fel!

Massor av innebandymatcher för tjejerna. varje vecka föds något nytt. Shit, vad grymma dessa tjejer är. Vilken attityd, vilja och talang det finns i detta lag. Hoppas bara att de förstår vilken kapacitet de har själva om inte annat är det tränarens uppgift ;0). På söndag ny sammandrabbning, läs seriematch.

Nu närmar vi oss!!!

Korpengänget är ännu obesegrade. Matchen sist med 7 spelare, dvs två avbytare gjorde oss till "Korpenkungar". Satan vad bra vi var, med de förutsättningarna vi hade! Ny match, nya möjligheter på söndag. Hoppas att kunna vara med, men med tjejlagets match och efterföljande Luciashow är det inte säkert att tiden räcker till.....Men det ska nog gå!

Hundpromenaderna hur tråkiga som helst...Simonsvarvet kan jag numera gå baklänges med förbundna ögon...! Vintern och oplogade vägar bäddar inte direkt för nytänkande. Ska nog dansa vår o sommardansen snarast möjligt efter julhelgen.

Familjelivet är på topp. Mannen med stort H, jobbar visst hela julafton, juldagen o annandagen, minstingens födelsedag och efterföljande nyårshelg.

Annars utmärkt!

Japp, allt för denna gången. Nu fortsatt julklappsjakt på nätet.

Målet inga fysiska besök i julstressen bara klick i julhärligheten ;0)

Shit, vad snabbt en vecka kan gå. Imorgon redan fredag och allt man skulle göra på detta lov då man var "ledig" (en chef är dock aldrig riktigt, riktigt , riktigt ledig utan har på något vis alltid jour :0) är fortfarande ogjort!

Vad gick fel? Eller var det så att allt egentligen gick helt rätt?!

Efter min lilla resa innan sommaren kanske det var "de högre makterna" som såg till att jag inte prickat av allt på min "att göra på höstlovetlista" utan såg till att jag blev lite "off" och softade en del istället...

Här hjälpte iofs telefonen till en del, inga inkommande mail och ingen ringsignal, gör ju softandet lite lättare!!!

Höstlov är = kultur & idrott för mig. Vet inte vad ni har för bild av detta lov, men för mig är det så det har sett ut senaste åren. Jag minns (huha, vad gammalt det låter när man säger sådär!) när höstlovet blev något att fundera över. Det var under de åren jag bodde, levde och studerade i metropolen Rörbäcksnäs, "been there, done that". För er som inte gjort den resan, gör den inte.

Inte värt besväret.

Då skulle nämligen alla högstadielärarna ut på älgjakt och den sammanföll med just denna vecka. Hade man inte några lärare som kunde undervisa, fick man ju improvisera = Höstlovets inträde i mitt då 13-åriga liv.

Ironiskt nog har jag just en 13 och 11 åring i mitt liv just nu (kunde jag hade jag här gjort ett korstecken som varit tydligt även för er:0).

Så idagsläget består höstlovet av "vad ska vi äta?" "Nej, det suger", "Ofta?!" och "vad kan jag göra" fraser...

Mitt experiment i tisdags var att skapa viss "höstlovsordning" i detta kaos, dvs kultur & idrott! Sagt o gjort först en vända till Bibblan för att låna ett gäng kulturella böcker. Gick hyfsat bra tror jag eller vad tycker ni? Titlar som "Kort kjol" mm bars hem i tunga kassar. Direkt efter bibblan vidare till innebandyträningen. Japp, efter detta, var ju succén given, två flugor i en smäll och maximal upplevelse av höstlovet för alla inblandade!???! Med tonåringar är dock inget så enkelt, men tappert försök!

Snart är höstlovet till ända och vad som helst kan ännu hända.

Imorgon dags för tjejerna att skjuta hårt, tackla ännu hårdare och springa ännu snabbare på innebandyns träningsläger. Och from nu och 4 dagar framåt dags för mig att ta fram "faster talangerna" + gudmor egenskaperna för nu kommer småkussarna på visit från Götenet... Dags för korstecken igen...

Ha det gott, förhoppningsvis ses vi igen...Korstecken igen :0)

Ahh, äntligen helg med fredagsmys i startgroparna. Det är något magiskt med just fredag eftermiddag och känslan av att man har så mycket kvar att njuta av!

Mest längtar jag till att få mysa i soffan till IDOL, med en varm sprakande brasa, god middag (ikväll blir det lax) ett glas vin och lite schysst smågodis.

Jag och tjejerna gillar att se alla duktiga artister utvecklas till riktiga stjärnor, maken något mindre exalterad.

Det näst bästa är dock morgondagens uppvaknande! Förstår nu att risken för att framstå som nyuppväckt religös är överhängande, men det jag menar är just känslan av långsamhet. Ja, nu är ju risken ännu större för att uppfattas som nyreligös, då långsamhet annars är min värsta fiende. Jag har inget tålamod med långsamma processer! Men dit räknas inte lördagarnas timmeslånga kaffedrickande med tillhörande njutningsfull frukost och skön och avslappnad läsning av dagen UNT ;0) I kontrast till uppstigning kl 04.30 och 40 min hundpromenad i alla väder, sol, snö, regn, mörker och drivis innan arbetsdagens början är en låååååångsam lördag precis vad som krävs för att orka.

Imorgon dock en något snabbare lördag, då det är dags att predika Aktivéras ord för Livets ord i F-97:s seriematch. Det ska bli skojigt och lärorikt, som alltid att se tjejerna lira. För varje match tar vi ett kliv till och snart har vi vuxit i ett par större skor, eller snarare vuxit ur våra matchtröjor! De borde uppdateras något för att passa dessa coola brudar, det är ett som är säkert!

Det som är smolket i bägaren inför morgondagen är att Korpinnebandyn drar igång sin serie och jag inte kan vara med. Kloningen misslyckades och tjejerna har alltid prio 1. Ny chans och nya möjligheter att slita av ledband, korsband och aldrig bli bra i mitt vänstra lår kommer definitivt!!!

Innebandyträning med tjejerna på tisdagskvällen, och bara timmar kvar till verksamhetskonferensen med jobbet... Mitt bland stenhårda sargbollar ringer plötsligt mobilen. Som en god ansvarig verksamhetschef med ansvaret för dessa 13 personer som snart ska resa till Spanien på verksamhetskonferens svarar man så klart. På 30 sekunder och med 8 timmar kvar innan avresa förändras scenariot. Från att ha obegränsat med bagagemöjligheter (25-30 kg/pers) och alla möjligheter i världen att frakta datorer, PC kanoner, blädderblock etc står vi inför fakta att man pga av flygstrejk i Spanien endast får medtaga 10 kg som handbagage och inget får checkas in.

Hm detta kan bli komplicerat, men ett senare problem då det efter träningen var dags för  ledarträff.

Så väl hemkommen igen vid 21-tiden var det dags för mig som chef att ringa runt och säga" Ses om några timmar och du packa max 10 kg istället för 25 kg i bagaget och endast i form av handbagage, Go´natt!!" Mycket uppskattat, prova gärna!

Väl på flygplatsen samlades till slut Mamma Anka och hennes 12 sömndruckna kycklingar med lätt bagage. I samma ögonblick som telefonluren lades på efter de nya direktiven rensades rakgrejer, hårfönar, skor och "extra allt" raskt ur.

   Mycket konfererande, tuffa diskussioner, bra argument, härligt kreativa utvärderingar, salsa, "Så ska det låta" och MASSOR av skratt avlöste varandra under dagarna.

Med bra planering av konferensen vilket naturligtvis även innefattade vädret blev det några sköna stunder i solen & dopp i havet och ryktena gick om att man hemma skrapade frostiga bilrutor ;0) ???!

En tripp till Barcelona med storstadspuls, paella, shopping och busskrock stod på schemat.

För att komma hem med allt i shoppingpåsarna krävdes dock en del nyinvesteringar...   Fast den var ju riktigt läcker och kan nog bidra till att även resor framöver blir lika positiva o glada upplevelser.

För vem blir inte glad av denna kabinväska?!

Borta bra men hemma bäst och på hemmaplan under lördagsförmiddagen drabbade Aktivéra Tierps F-97 samman med Lamadjuren från Örsundsbro i årets (och för tjejernas del allra första) seriematch i innebandy. Många nervösa minuter vid sms tangenterna på Gironas flygplats för att få en överblick av läget i Aspenhallen i Tierp. Matchreferaten säger att tjejerna var supertaggade och grymt duktiga, så även min känsla.

För dessa tjejer har något unikt, deras förmåga att coacha och peppa varandra i tuffa situationer gör dem alla till tänkbara framtida ledare både inom idrotten och näringslivet. Och utan tvekan var detta en mycket bra konferens, en fantastisk seriepremiär och det behövs utan tvekan fler kvinnliga ledare inom såväl idrotten som i övriga samhället. SLUTDISKUTERAT!

Äntligen som jag har längtat! Kastats mellan hopp och förtvivlan, gråt och skratt och så är det äntligen dags...

Ett nytt nummer av Amelia har just landat i brevlådan och jag tar genast chansen att krypa ned i soffan och njuta av lite "egentid" som är trendigt bland småbarnsföräldrarna. Ja, vaddå även stora barn och dess aktiviteter kräver ibland lite egentid!

Bläddrar raskt fram till Malin Wolins krönika, som alltid brukar vara träffande och slagkraftig. Hm, denna gång något mindre av båda...

Hon kanske inte hann njuta av egentiden innan deadline stod vid soffan.

Avslutar med horoskopet och det ser ut att bli en hyfsad tid både privat och på jobbet bara jag lyssnar på kropp och själ i tid..Ja, där har jag lyckats mindre bra tidigare, så kanske dags att följa Amelias råd slaviskt, "Lyssna inåt".

Hm, behöver nog en manual för detta, men kanske klokt att försöka.

Horoskopet avslutas med rådet att fokusera på lugna hemmakvällar.

Nästa vecka ser ut så här:

Måndag, jobba senare, hemma vid 19.30 Middag och hundpromenad.

Tisdag, jobba, snabbt hem.. kasta i sig middagen i bilen till innebandyträningen som efterföljs av ledarmöte, hemma vid midnatt i bästa fall. Ingen idé att gå och lägga sig, avresa till flygplatsen vid kl 03.00

Onsdag, har flugit till Spanien och konfererat en hel dag, lugn hemmakväll?

Tors-Lör, Spanien med fokus på lugna hemmakvällar....

Söndag, hemma i Svealand igen, fokus på att sova dvs. mycket lugn hemmakväll ;0)

Sist i tidningen står det "I nästa nummer ALLT du behöver veta om Barcelona". Detta nummer kommer ut 7 oktober och jag med arbetsgrupp är där 2 oktober.

5 dagar över tiden....

För många år sedan läste jag en bok som gjorde mig tårögd av flera skäl, ett av dem att livet ska vara så högpresterande och det andra att boken var så vansinnigt träffande och rolig!

Jag kommer ihåg att jag skrattade högt i sängen med mannen som tappert försökte sig på att sova bredvid. För att mildra hand lidande och för att leva efter ordspråket, "Delad glädje är dubbel glädje", läste jag de allra bästa kapitlen högt för honom.... Han har inte skrattat än... 

Fritt tolkat, han såg inte likheten med bokens huvudkaraktär eller så är det helt krasst så att det inte är riktigt jämställt här hemma. Vad boken heter? "48 timmar på ett dygn- en karriärskvinnas dagbok".   

Mycket i boken handlar om karriärskvinnan läs karriärsmamman som roddar det mesta med en sekreterare som ständigt räddar henne från den sociala förnedringen det kan innebära att inte skicka med hembakt fikabröd till utflykten. Denna karriärskvinna råder dock bot på detta genom att banka lite milt på färdigköpt fikabröd så att det ser lagom hembakt ut   

Idag har jag gjort min egen variant av "48 timmar på ett dygn - En karriärsmammas dagbok" och det var länge sedan jag kände mig så nöjd!!

Yngsta dottern för i enlighet med skolplanen (?) kostdagbok. Idag kunde hon skriva in att såväl frukost som mellis bestod av hembakt surdegsbröd!

Snacka om att MAMMA   hjärtat svällde över av stolthet...

Tack till min medarbetare och i synnerhet hans fru som såg till att jag stolt som en fura kunde bära hem mitt hembakta bröd från jobbet igår! Ja, naturligtvis hade detta bröd bakats hemma hos medarbetare med fru och levererats till mig färdigt att bära hem på jobbet. Men allt detta runtomkring och historien om brödets tillkomst rymdes inte i kostdagboken, så idag är jag en riktig

Super Duper Morsa och det kan ingen Jantelag råda bot på!

Hävdar som alltid att man ska göra det man är bäst på...växter, bakning av surdegsbröd och syjuntor ryms inte i mitt CV, men visst borde man väl på dessa 36 år ha någon annan kompetens som för en framåt? Annars är det väl ren tur då...?!

Nästa vecka ny brödleverans, ny chans att bli SuperMom! Synd att kostregistreringen av femteklassare då är över, så att man inte kan få chansen att briljera..

Skämt åsido så har min kompanjon inom innebandyn och jag bara en paus..

Det är ju populärt att "hitta sig själv och sin egen tid" och då Freddan min innebandytränarkollega valde familjen i Skåne före mig, blev det den bistra verkligheten.

Det känns dock helt OK, då tjejerna är grymma och det ska bli så kul att se deras fortsatta utveckling. Det vore ett önskvärt tillstånd att återfinna artiklar i bygdebladen på temat "Tierpsklubben Aktivéras F-97 lag befinner sig högt upp i serietabellen med stora möjligheter att ta hem seriesegern..."

Inom yrkeslivet har jag dock viss erfarenhet av delat ledarskap, vilket inte alltid är enkelt och smärtfritt. Däremot finns det som vanligt ingen regel utan undantag.. En chefsutbildning som jag deltog i hade två utbildare som sökt en gemensam tjänst och sedan under många framgångsrika år delat på ledarskapet.

Dessa kompetenta chefer fick dessutom dela på priset som "bästa chef" ett år. Jag och min chefskompanjon kom dock inte på några vägar ens i närheten av en sådan nominering...

Hoppas det fungerar bättre innanför sargen än ute i verkligheten... Kanske är det lättare att dela på ett lag, vassa anfall och grymt försvarsspel än en personalkår, verksamhet och budget? Det får tiden utvisa.

Det ska bli oerhört spännande att följa F-97:s fortsatta utveckling och se om det delade ledarskapet påverkar resultatet och om Upplandsidrottens enmansvälde ger önskat resultat.